Naturpodden: Sverige sköter naturvården i skogen som om EU-rätten inte fanns

Fågeldirektivet gäller för alla fågelarter, men ändå fortsätter Skogsstyrelsen att släppa igenom många avverkningsanmälningar utan granskning. I det här avsnittet utvecklar Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet, hur EU-rätten påverkar lagarna i Sverige med tyngdpunkten på fåglar. För att nysta i EU-rättens betydelse för svensk natur har jag stämt träff med Jan Darpö på Stadsbiblioteket i Uppsala. Han är pensionerad professor i miljörätt och menar att oviljan från våra regeringspolitiker att följa EU:s regelverk är påtagligt. Förra året kom ännu en dom (https://www.natursidan.se/nyheter/eu-...) , den estniska skogsdomen som kallas Voore-Mets, där domstolen förtydligar hur skogsbruket i Sverige bryter mot gällande lagstiftning i EU. – Ja, den bekräftar en tidigare dom som kallas Skydda skogen, nämligen att skyddet av fåglar gäller alla fågelarter och avser ett avsiktligt dödande eller störande. Och då säger domstolen att handlingar som man vet, eller kan misstänka, kommer få en viss effekt, ska räknas som avsiktliga handlingar. Det ursprungliga målet handlade om en strand i Grekland som var skyddad eftersom havssköldpaddor brukade lägga ägg där. Där pekade domstolen på att myndigheterna inte hade ingripit på ljusstörningar från hotellen, diskotekmusik, mopedkörning på stranden, förklarar Jan. Då innebär det att man var medveten om en fara för havssköldpaddorna som är skyddade av EU-rätten och därför var det avsiktligt. På samma sätt ska man tolka avverkning av skog som kan skada fåglar. 0:00 0:00 Lyssna på Emils samtal med professor emeritus Jan Darpö inspelat på Uppsala stadsbibliotek den 4 februari 2026. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster eller Youtube. I Sverige gäller EU-rätten Ett exempel på hur sittande regering i Sverige agerar utan att följa EU-rätten är när de lät Naturvårdsverket anmäla 170 vargar som nytt referensvärde för gynnsam bevarandestatus för varg. EU-kommissionen undrade varför referensvärdet skulle sänkas när Sverige hade angivit det till 300 vargar tidigare år. Det fanns inte heller några nya vetenskapliga argument som skulle kunna rättfärdiga sänkningen. – Jag tycker det är viktigt att peka på att vi de senaste åren har fått en obehaglig utveckling på det viset att politikerna går in och tycker till politiskt i rättsliga frågor, de vill styra politiskt över det som redan är reglerat. Man genomför regler i Sverige precis som om EU-rätten inte fanns, och sedan underkänner domstolarna den tillämpningen, säger Jan. Licensjakten överklagades och stoppades, först i Förvaltningsrätten och senare i Kammarrätten – där domarna vilade på EU-rätten. Ett annat i raden av exempel på att politiken inte respekterar rättsstaten är när man pratar om att hindra föreningar att överklaga till domstol: – Vi är med i EU och i EU gäller rättsskyddsprincipen. Det innebär att de som har intresse i en sak ska ha möjlighet att få en domstol att bedöma den saken. Därför kan inte en medlemsstat på eget bevåg hindra att ett ärende går upp i nationell domstol, konstaterar Jan. Talltitan har minskat kraftigt i Sverige och förekommer i många fall när avverkningsanmälningar överklagas, men den är inte listad som prioriterad art inom skogsbruket av Skogsstyrelsen. Foto: Erik Hansson (  / eriktig  ) Alla fågelarter omfattas av Fågeldirektivet EU har förordningar och direktiv för att säkerställa att naturen – i dess mångfald – överlever inom unionen. Regleringen bygger bland annat på den internationella Bernkonventionen (där även Norge ingår) och FN:s konvention om biologisk mångfald. När man pratar om ”listade arter” så gäller det art- och habitatdirektivet, där ingår arter som åkergroda, lodjur och grön sköldmossa. I fågeldirektivet är däremot alla fåglar strikt skyddade, där finns inga listade arter. Det som kan förvirra är att Skogsstyrelsen har tagit fram det som kallas prioriterade fågelarter (”arter vars nationella bevarandestatus är sådan att särskilda bedömningar kan vara aktuella i samband med skogsbruksåtgärder”). De prioriterade arterna handlar om fåglar som kan vara hotade nationellt, de kan vara rödlistade enligt den internationella naturvårdsunionens kriterier, de kan ha minskat mycket nationellt eller regionalt. I Sveriges nationella tillämpning av fågeldirektivet, artskyddsförordningen, listas därför vissa fågelarter i bilaga 1. – Alla fågelarter omfattas av fågeldirektivet och därför av det här strikta skyddet. Om man vet att det finns arter i det här området så måste man enligt EU-domen Skydda skogen utreda vilka arter som finns och vilken påverkan som kan komma av ...