Vingslag över Haga, Horace Engdahl.

Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden. Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv. Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811). 6 maj 2017 ARKADIEN SETT FRÅN BERGSHAMRA. Gustaf Philip Creutz skrev som ung hovkavaljer i Stockholm den dikt i vilken den svenska pastorala poesin äger sitt yppersta mästerverk, Atis och Camilla (1761). Senare kom han att som ambassadör i Paris ha en nyckelroll i Gustaf III:s utrikespolitik och kulturpolitik. Under dessa år kom han i kontakt med den nya engelska idealet av naturhärmande parker och uppmuntrade kungen att anknyta till det. När Creutz kallades hem till Sverige 1783 för att bekläda posten som kanslipresident, arrenderade han ett stycke mark inom Bergshammars gård i avsikt att anlägga en villa vid norra stranden av Brunnsviken, till vilken skulle höra en engelsk lustpark. Vid hans bortgång två år senare avbröts arbetet på villan, men parken hade redan hunnit anläggas efter en ritning av Fredrik Magnus Piper och upptar den udde i Bergshamra som kungen efter sin hemkomst från Italien lät omdöpa till Tivoli. Området är idag något igenvuxet men bevarar tillräckligt mycket av sin karaktär för att man skall kunna uppfatta avsikten att förvandla Brunnsvikens svenska natur till ett Arkadien, där verklighet och poesi, nordisk och klassiskt förenades, liksom Creutz i sin diktning hade sammanfört ”svenska ljud och grekisk anda”. Utifrån denna episod i vår litteraturhistoria och i traktens gestaltning kan man belysa hur moraliska, politiska, ekonomiska och estetiska motiv sammanflätades till en oupplöslig helhet i den gustavianska tidens strävanden. Horace Engdahl, författare, ledamot av Svenska Akademien.