Svenska berättelser. Farfar växte upp på fattighuset

NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86 Tack för din gåva! Sju år gammal är pojkpalten. En liten linlugg som tusentals andra. Nu står han framför en enorm vit byggnad med en oro som stångas och hamrar i bröstet. Det stora vita huset är socknens fattighus. Där lämnas pojken för att tillbringa resten av sin barndom. Det här är berättelsen om pojken som ska komma att bli min farfar. När han är tre år dör hans mor, och fadern blir ensam med sju barn. I fyra år har fadern försökt sköta både arbete och den stora barnaskaran. Nu går det inte längre. Som 14-åring får pojken börja arbeta som bonddräng. Lönen var mat, logi och kläder – en kostym på sommaren och en på vintern samt 50 öre till midsommar och 50 öre till jul. För att kunna ta ställning till nutida ideologiska modetrender och irrläror behöver vi känna vår historia. Fattigsverige ligger inte så långt bakom oss som moderna svenskar gärna vill tro. Vi har inte bara rätt utan skyldighet att berätta. Om vi inte berättar överlämnar vi kunskaper och historieskrivning till krafter som vill utplåna vår historia, göra oss historielösa. MUSIK OCH LJUDKLIPP I PROGRAMMET 1. Hans Christian Lumbye (1810-1874). Jernbanegalop. 2. Georg Riedel. Fattig bonddräng. Ur ”Emil i Lönneberga” av Astrid Lindgren. Björn Gustafson, sång. 3. LJUDKLIPP. Per Albin Hansson (S). ”Folkhemstalet” i riksdagen den 18 januari 1928. 4. Carl Jularbo (1893-1966). Livet i finnskogarna. Sigurd Ruotimaa och Bernt Ruotimaa, dragspel. 5. Carl Jularbo (1893-1966). Drömmen om Elin. Pepparns svänggäng. 6. Arne Forsén. Jon Mas Polska. (Efter Sören Danielsson).