Med Ångermanälven från fjällen till havet
Flottningen ökade i omfattning från 1700-talet då timmer behövdes till vattensågarna. Från 1739 fanns en förordning som föreskrev att både allmoge och borgerskap fick bedriva flottning genom kungsådra och allmänna farleder. Där fick inte finnas några fiskeredskap som hindrade flottningen, den hade förtur. Flottningen ökade än mer på 1800-talet då man började använda ångsågar vid sågverken. Ända sedan 1500-talet har det funnits sågverk i södra Norrland. I och med att järnbruk började drivas, ökade behovet av virke för att hålla dessa igång. Denna film visar timrets väg från skogen via fjällbäckar till älven och vidare till sorteringen i Sandslån utanför Kramfors. Filmen är från tidigt 1930-tal och har hämtats ur Ångermanälvens flottningsförenings arkiv som förvaras vid Riksarkivet i Härnösand.

Timmerhuggare och flottare – skildringar på dialekt

Man har blivit van (in Swedish)

Tingstäde fästning - i väntan på fienden

Timrets vidare färd

Flottningsfilm på Umeälven - 1926. Tømmerfløting i Umeäelven/Sverige.

The movie about Vätterleden

Leksand - Sista flottningen

Flottningslämningar i Ragunda (textad)

Arendalsvarvet 1963

Rallare till väders (in Swedish)

Din väg - Vägbyggnation

Sandslåns mekaniska linje", en film från timmersorteringen i Sandslån, från sommaren 1965.

A power plant for the entire nation.

Margit reser – kortfilm (30 minuter)

Tidskapseln

Sandslåns gamla sortering

Flottning i Ångermanälven 1982

Kalix löjrom

Vattenvägen - en film om Långhundraleden och Österåkers historia

