Ingen återvändo längre: Lukasjenko gör ett ödesdigert misstag! Belarus korsar den röda linjen!

💎 Specialerbjudande: redan från 4.99$! Be om 50% RABATT för full tillgång till kartan + exklusiva strategiska uppdateringar: https://www.rfunews.com/pricing Belarus har nu officiellt korsat den röda linjen: landet har brutit det senaste avtalet med Ukraina och engagerat sig i Rysslands kampanj med långdistansdrönare genom att tillhandahålla reläinfrastruktur på belarusiskt territorium för att styra Shahed-drönare i realtid. Det senaste tecknet var en reamotordriven, kamerastyrd Shahed-attack mot den ukrainska staden Malyn. En analys av drönarens flygväg visar att den följde och manövrerade nära den belarusisk-ukrainska gränsen innan den svängde längs en motorväg mot Korosten och sedan följde en järnvägslinje direkt mot sitt mål. En så pass precis navigering tyder starkt på kontinuerlig operatörsstyrning snarare än en enkel förprogrammerad GPS-rutt. Eftersom målet låg ungefär tvåhundrasextio kilometer från den ryska gränsen hade det varit tekniskt omöjligt att upprätthålla direkt radiokontakt från enbart Ryssland, då inga luftburna ryska relädrönare var i drift i närheten. Det lämnar markbaserade relästationer inne i Belarus som den enda förklaringen, eftersom de utökar räckvidden för kommunikationen. Detta gör det möjligt för operatörerna att ändra rutter i realtid för att undvika ukrainskt luftvärn, undkomma jaktdrönare i moderna luftstrider mellan drönare samt korrigera kursen mot målet vid behov. Utan dessa relänätverk skulle Shahed-drönarna i huvudsak vara begränsade till förutbestämda navigeringspunkter, vilket gör dem avsevärt mindre flexibla och lättare att skjuta ner. Denna utveckling sker efter att Belarus president Lukasjenko redan mottagit en uttrycklig varning från Kiev, då president Volodymyr Zelenskyj krävde att Belarus skulle montera ner all infrastruktur som stödjer den ryska drönarstyrningen och varnade för att Ukraina självt skulle förstöra nätverket om Belarus inte agerade. Ukrainska företrädare förklarade därefter att cirka femhundra militära mål i Belarus redan hade identifierats ifall hjälp till de ryska operationerna fortsätter. Som ett resultat gav Lukasjenko vika för hotet och stängde av reläerna, för att nu tvingas av Ryssland att gå tillbaka på sitt beslut. Nyligen genomförda ukrainska långdistansattacker mot Ryssland visar att sådana hot inte kan avfärdas lättvindigt. Ukraina har upprepade gånger genomfört massiva drönarräder med upp till ettusen långdistansdrönare under en enda natt, och har ibland samtidigt slagit till mot Moskva, Krim och andra avlägsna regioner medan man överväldigat det täta ryska luftvärnet på samtliga platser. Belarus har ingenting som kan jämföras med Rysslands flerskiktade försvarssystem; med sitt mindre lager av S-300-system, ett begränsat antal S-400-batterier, Buk-, Tor- och Pantsir-system samt åldrande stridsflygplan skulle landet ställas inför enorma svårigheter att bemöta Ukrainas storskaliga mättnadsattacker. Landets närhet till norra Ukraina förkortar dessutom reaktionstiderna ytterligare, vilket bara lämnar minuter till att upptäcka, identifiera och skjuta ner inkommande låg- och snabbflygande drönare innan de når kritisk infrastruktur. Samtidigt kan provokationen av en ukrainsk vedergällning mot Belarus i själva verket tjäna Rysslands bredare intressen och ingå i en större rysk strategi. Det är nästan säkert att Belarus återaktivering av reläerna har skett under tryck från Moskva, trots vetskapen om Ukrainas hot och riskerna för Belarus. Ryssland hoppas att om Ukraina tvingas styra om en del av sin långdistansskampanj mot belarusisk militär- och reläinfrastruktur, kan trycket på ryskt territorium minska. Belarus skulle i praktiken bli ett offerlamm som tar emot den ukrainska vedergällningen, medan Ryssland vinner värdefull tid för att fylla på sina lager av luftvärnsrobotar och omorganisera sitt luftvärn. Denna strategi kan dock i slutändan misslyckas eftersom Ukraina besitter långt fler alternativ än enbart drönarattacker. Kommunikationsreläer, kommandoknutpunkter och stödjande infrastruktur i Belarus behöver inte nödvändigtvis förstöras genom storskaliga luftanfall. Cyberoperationer, elektronisk krigföring, sabotage eller insatser med specialförband bakom fiendens linjer skulle kunna neutralisera dessa nätverk utan att förbruka Ukrainas resurser för långdistansattacker – särskilt eftersom Ukraina håller på att skapa en dedikerad kiberstyrkegren inom de väpnade styrkorna, med specialiserad forskningsinfrastruktur för sina enheter.