Läroplan, läroplansforskning Del 2: Läroplansteori och forskning

I denna video beskrivs läroplansteori. Läroplansteori kan beskrivas som ett forskningsperspektiv, som har funnits sedan 1970-talet, vars syfte är att bidra med kunskap om skolans och undervisningens mål, innehåll och form. Läroplansteoretisk forskning kan bedrivas på alla nivåer och undersöka: • Vad handlar skolundervisning om? (Stoffurval.) • Hur arrangeras undervisningen? (Organisation.) • Hur genomförs den? (Förmedling.) • Hur bestäms allt detta? (Maktutövning.) Det läroplansteoretiska perspektivet, som ger en övergripande bild av hur undervisning planeras och genomförs, hämtar inspiration från exempelvis: • Humaniora. (Historia och språkvetenskap.) • Samhällsvetenskap. (Pedagogik, statsvetenskap & psykologi.) De metodansatser som används innebär att läroplansteoretiska forskare ofta samlar in empiriska data, exempelvis via dokumentanalyser, lärarintervjuer och klassrumsobservationer. Det är vanligt att läroplanernas innehåll jämförs med den undervisning som bedrivs i skolorna. Läroplansforskning kan fokusera exempelvis: • Lärarnas engagemang och ambitioner, exempelvis att fostra miljömedvetenhet, en känsla för demokrati eller liknande. • Deras rutiner avseende planering och hur de bedriver undervisningen. • Hur de utvärderar och utvecklar verksamheten. Läroplansforskning kan även fokusera yttre ramar, som till exempel: • Tidsresurser, exempelvis den tid som lärarna har till förfogande för att träffa eleverna och bedriva undervisning. • Fysiska resurser som påverkar undervisningen exempelvis tillgången på grupprum, it-teknik och så vidare. • Lagar och regler, exempelvis avseende när och hur betyg ska sättas. • Tillgång till undervisningsmaterial, läroböcker och texter på internet. Läroplansteoretisk forskning kan även analysera den process då läroplaner skapar, tolkas och används. 1. Formulering. (Skapande.) 2. Transformering. (Omvandling.) 3. Realisering. (Genomförande.) Det finns ett antal principer för detta urval som betonar olika saker. • Klassisk princip: Med fokus på bildning och ideal. • Realistisk (förnuft) princip: Rationell och vetenskaplig syn på världen. • Moralisk princip: Politisk fostran och världsuppfattning. • Nyttoprincip: för handel, hälsa, teknik och ekonomi. Ingen princip dominerar helt. Den politiska makten får försöka komma överens om vilka principer som ska styra och var tyngdpunkterna ska ligga. sammanfattningsvis, forskningen bidrar med kunskap om filosofiska, politiska och pedagogiska frågor: • Vad som är skolväsendet och undervisningen roll i samhället • Vad som är kunskap och hur elever lär sig • Hur undervisning bör genomföras • Vilket inflytande elever och vårdnadshavare bör ha Läroplansteori förklarar och hjälper oss att förstå såväl bakomliggande politik, kunskapssyn och värderingar samt undervisningens faktiska innehåll och form. Vad som är rätt eller fel är öppet för debatt och den debatten lär fortsätta. Lästips: Dahllöf, U. (1999). The early frame-factorial thinking: A review. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), s. 5-29. Englund, T., Forsberg, E., & Sundberg, D. (red:er). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, U. P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Utbildningsförlaget. Lundgren, U. P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen: en personligt hållen reflektion. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg (red:er.), Vad räknas som kunskap?: Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 39-61). Stockholm: Liber.